1 juli 2017

Tanke nr 1023: Skriverier i Farsta

I torsdags var det sista skrivargruppstillfället innan sommaruppehåll. Vi var fem stycken som träffades hemma hos S i kollektivet i Farsta strand, åt middag och spann gemensamma och individuella historier.

Efter ett par uppvärmningsövningar med semantiska fält hamnade vi i karaktärsbeskrivningar. Här kommer några exempel på vad de andra deltagarna hittade på:
-->
hal småbarnspappa med känsla för utvecklingsfrågor
han som försöker rädda alla tjejer
gillar när det går dåligt för andra
gillar att göra slut
kantstött kattklöst
försynt manipulativ

Det blev en gemensam miljö även denna gång som skulle innehålla:

--> nåt som är kattklöst, det luktar ruttet, det hänger en jättestor kristallkrona/-kula i taket, det är jättehögt i tak, det finns en humla, spetsdukar
Jag hamnade i drömlika tankegångar och skrev följande:
-->
Jag var här igen, i den här lägenheten som jag tydligen också hyrde fastän jag visste att jag egentligen bodde några tvärgator längre bort. Dammet låg som ljusgrått puder över hela rummet. I revorna på fåtöljens ryggstöd hade det bäddat ner sig i extra tjocka lager. Och utan att behöva utföra själva handlingen så visste jag att det skulle lukta ruttet om jag öppnade kylskåpet. Det var länge sedan jag var här, jag kommer inte ihåg när.

Det är obehagligt. Jag vet att jag bor på ett ställe, men plötsligt slår det mig att jag inte alls bara bor där jag tror att jag gör, utan att jag har ett annat ställe, ett annat ansvar där jag bara har glömt bort alltihop. Glömt att jag bor fyra trappor upp med skranglig hiss, glömt att badrummet består av tre små rum i fil där fogarna börjar lossna och glömt att vi rivit ut den mögliga heltäckningsmattan ur sovrummet.

Hur kan jag ha glömt? Jag har inte betalat hyran och jag har inte städat ur förråden. Jag bor tydligen här – fast inte. Det är högt i tak, så högt att jag skulle kunna skaffa mig den där kristallkronan som jag har drömt om. Men vad tänker jag!? Jag bor ju inte här, det kan jag väl inte? Bor vi här? Eller har vi bott här men glömt bort det båda två och istället berättat för alla att vi har fått tag i en lägenhet som ligger ett par kvarter bort? Och varför har ingen i så fall påmint oss om den här lägenheten, den med humlesurr och funkiskök och ologiskt planerat läckande badrum?

Alla fick till rätt långa historier och vi valde att gräva vidare i miljön lite till:
-->
Jag visste inte att jag hade en bil. Vi har faktiskt pratat om att skaffa en de senaste dagarna, men jag har tydligen missat att det redan har hänt. Och att jag har kört någonstans och att jag inte vet var jag är.

Det är som med lägenheterna och husen, dom som jag har, äger och hyr utan att jag vet varför eller hur eller med vem. Dom bara finns och jag är i dom och vet saker i förväg, innan de har hänt, och jag vet grannens vanor och ovanor och att det inte är vår lägenhet längre när man går ut genom dörren som ligger i vardagsrummet som är längst in i lägenheten.

Om man går ut där så kommer man till ett trapphus, ett stort gediget gammalt trapphus som ser ut som om det ligger i Birkstan i ett hus från förra sekelskiftet. Från trappavsatsen snett nedanför från vår vardagsrumsdörr sett kommer man in till kollektivet. Och dom bor inte alls i ett sekelskifteshus norr om Stockholms city utan i ett helt annat hus, söder om stan.

Så kan det gå. Och jag har faktiskt drömt allt det här, fast jag hade glömt att jag kom ihåg det. För övrigt har jag ledigt.

Inga kommentarer: