11 januari 2017

Tanke nr 1005: Musiknostalgi med Purcell

Igår var det uppstartsdag för vårens uppdrag hos Natur & Kultur. På lunchen hamnade jag, tillsammans med ett antal förlagsmedarbetare, på Kungliga Musikhögskolans restaurang och diskuterade bland annat pizza, felaktig användning av bindestreck och f-hål. Bådar gott att lunchdiskussionerna har samma spännvidd här som på Plan Fyra.

Det visade sig att M varit redaktör för stränginstrument hos Nationalencyklopedien, och därför visste vad f-hål var trots att han inte har spelat instrument. Det var väldigt länge sedan jag själv tänkte på f-hål. Har inte spelat på många år nu, men lunchen på Musikhögskolan väckte minnen, minnen till ett 90-tal när Filosofisticata var som mest aktiva, Merete var dirigent och vi spelade barockoperan Dido och Aeneas av Henry Purcell.

Operan är dagens lyssning. Jag började på väg till jobbet i morse och är just nu i slutet av akt 2. Det är tragiskt och komplicerat och häxorna ställer till kaos och sår förtvivlans blommor hos Kartagos drottning Dido och den trojanske prinsen Aeneas. Väl värt en lyssning. Du hittar hela operan här.

För övrigt är det dags att fortsätta med dagens uppgifter ackompanjerad av min favorit ur Purcells mästerverk: Fear no danger.

9 januari 2017

Tanke nr 1004: Om lyckan i ett semikolon

Lunchdiskussionerna på Plan Fyra är smått legendariska. Det kan garvas, gråtas, fnissas och pratas allvar – helt beroende på antalet personer på plats, vilka dessa personer är, vad som rör sig i dessa personers vardag och/eller i deras hjärnor. Men det är aldrig särskilt trist att luncha hos oss.

Idag var jag ute en sväng i lunchrummet vid halv två-tiden. Vid bordet* satt V och P, båda fotografer, och åt sen lunch. V är assistent åt E, hon med Mikey ni vet (i länkat inlägg finns även mer om våra luncher), men E ska snart, dvs ungefär när som helst, ha en bebis så idag var han där och "styrde upp lite" som han sa. V är så himla gullig – åsså har han katt, Katniss.

P är gullig han med. Fast han har ingen katt. Däremot hade han, när vi diskuterade de grammatikworkshops jag hade innan jul, en spaning – om semikolon – och kläckte i samma veva ur sig dagens citat: "Jag kan bli så glad när jag ser ett semikolon. Jag blir lycklig." Va?!

;

Jag snabbintervjuade honom om denna i mitt tycke charmanta inställning till vad jag skulle vilja kalla svenskans mest svåranvändbara skiljetecken. I korthet fick jag fram att spaningen bestod av att i synnerhet jurister tydligen använder sig av semikolon, till och med i sms (!), antagligen för att de läser massa lagtext där semikolonet tydligen är frekvent återkommande, plus att vid källhänvisning i det stora landet i väster används massa semikolon. Dessutom tyckte P om tecknet som sådant, det gjorde honom glad helt enkelt. Nog så.

Det finns så klart mängder olika tyckanden om semikolonets vara eller icke vara, om dess användningsområde, om antalet nedskrivna och nedknapprade tecken och en hel del annat. Till exempel kan ni läsa om användningsområdet i SvD eller hos Jenny Asp, om korrekthet i användandet hos Språktidningen, om semikolonets 500:e födelsedag hos DN eller om hur ett tecken, i det här fallet semikolonet, används för att rädda liv hos GP.

För övrigt anser jag att om man vet vad man använder tecknet till – och varför man gör det – är det fritt fram att semikolona sig fram genom tillvaron. Om inte annat för att göra en kollega lycklig.

*Det finns flera bord i lunchrummet men vi sitter bara vid ett av dem, det runda som är närmast köket. Det spelar ingen roll om vi är två, tre eller åtta personer. Vi knör ihop oss och får in en extra stol eller två: trångt, trevligt och tryggt.

7 januari 2017

Tanke nr 1003: P4:s familjelördag

Härom veckan plockade vi fram klockradion som låg och dammade i en garderob. Trevligare att vakna till radio istället för mobilpip var tanken. Fast det går inte att ställa in frekvenser lägre än P3 för frekvensbandet visade sig vara trasigt.

På lördagar har P4 "Familjelördag". Det är sånt man får höra om man löser Melodikrysset. Vad som ingår i det här familjelördagskonceptet har dock varit oklart, men eftersom vi vaknade tidigt idag, kom radion på tidigare än 10. Det var Ring så spelar vi och det hamnade en hel del skivor i potten. Blev frestad att ringa, men avstod – mest för att jag inte vet vilken låt jag skulle önska om jag nu hade kommit fram. Har tänkt på det från och till under dagen (nej, jag har inte tänkt på att ringa till radion, utan på vilken låt som ... jaja, ni fattar).

Efter en kort förmiddagsslummer blev det så dags för årets första melodikryss. Det var lätt förvirrat med de så kallade "melodifestivalarna", men det löste sig. Nej, vi fuskar inte. Kan vi inte så skickar vi inte in. Annars är det ingen sport. Och i år, i år är året då vi vinner badlakanet. Hai.

Och för den nyfikne: mer om P4:s familjelördag kan ni läsa här. För övrigt är det av någon anledning Gladiatorerna på tv och jag är förvirrad.

6 januari 2017

Tanke nr 1002: Towern, Andalusien och vintersol

Det är helg – igen. Idag är det trettondedagen och utanför gnistrar snön och det är -12 °C. Vi tar det lugnt och tittar på Secrets of Great British Castles. Den här gången handlar det om Tower of London, om mysteriet med de två prinsarna som försvann under Rickard III:s tid vid makten bland annat.

För övrigt har jag läst ut årets första bok, Pojken som läste Jules Verne, av Almudena Grandes och vill nu dyka ner i spansk historia från slutet av 1800-talet och framåt. Jag vill se på orsakerna till inbördeskriget och vad det fick för konsekvenser. Vad ligger kvar idag? Vad är det som man inte pratar om? Vem gjorde vad – och varför? Mer om Pojken som läste Jules Verne här och här till exempel.

För övrigt är det dags för mer kaffe.

3 januari 2017

Tanke nr 1001: Skiffle, indie eller country?

Det här kan bli året när jag börjar lyssna på sån där "modern" musik, alltså sånt som har gjorts senare än säg ... 1995. Eller inte.

D gav mig, som vanligt höll jag på att säga, en och annan vinylskiva i julklapp. Årets paket innehöll två Nick Lowe-plattor, Labour of lust (1979) och Party of one (1990) och en skiffle-platta, Kings of skiffle (1973). Skiffle-plattan är en dubbel-lp och något som borde finnas i varje hem. Nick Lowe utgår jag ifrån redan finns i varje hem så kommentarer därom är överflödiga.

Under morgonens Spotify-lyssnande (Discover weekly) var det en blandning av bland annat Billy Walker, Down to my last cigarette, Roger Miller, Little green apples och Roy Acuff, Wabash cannonball. Nytt? Nä, men bra. Sådetså. 

För övrigt har jag egenlyssnat en del på Kent, det är snart mörkt och jag ska strax promenera över bron till Friskis & Svettis.

1 januari 2017

Tanke nr 1000: Årslista 2016

Det är med viss vördnad jag nu knapprar ner octobloggens tusende inlägg. Gör er beredda – här kommer årslistan för 2016:

Årets boss: Zelda
Årets katt: Astrid (attackerad av uggla, stångad av bil, flyttat söderut)
Årets möte 1: På tunnelbanan
Årets kulturkompis: Ulla
Årets stadsdel: Östermalm
Årets u-sväng: Jenny U (från jobb till skola, från ett liv till ett annat)
Årets kollega: Karin (snabb, smart, kreativ)
Årets konsert: Nick Lowe
Årets tillbehör: Rostade solrosfrön (funkar till nästan allt)
Årets hämtmat: Friterad tofu med svartbönssås (asså jag låtsas bara titta på menyn, vet ju redan vad jag ska ha)
Årets resa: Barcelona
Årets hund(ar): Kontorshundarna
Årets mastodontfilm: Kleopatra (många perukbyten, stark emovarning, mäktiga sfinxer)
Årets vinyl: Kings of skiffle (dubbel-lp, John Henry, Casey Jones)
Årets workshop: Sjuk sköterska och andra tabbar (rätt och fel, massa fniss)
Årets projekt: bildspel (vi kom i mål innan nyår)
Årets ord: Gubbgoogla
Årets fail: Kursen som inte blev av – på grund av för få anmälningar
Årets stalker: Jag (bokmässan, Kalle Lind, livesändning)
Årets kattdagis: Hos J under fasadrenovering och fönsterbyten
Årets sanning: Snedtänkt-avsnittet om 40-talisterna
Årets lajv: Ulvprovet
Årets flytt: Familjen N (drog till Gotland)
Årets kostymör: Liam (lajvkostym, broderier, fantastisk värd)
Årets bror: Brorsan
Årets födelsedagsfirare: Octotext
Årets möte 2: Min katt och jobbargubbarna
Årets felringning: Gerd 
Årets utekväll: Med folk från förr
Årets mässa: Bokmässan
Årets vinter: Snökaos i november
Årets sammanträffande: Kate möter Sandro
Årets gruff: Kontrollanter

Det var det. För övrigt är det på sin plats att utnämna förra årets orch: Julorchen.

Tanke nr 999: Årets bokskörd 2016

Så var det dags att lista årets bokskörd. Det är faktiskt aningen pinsamt att göra den här listan i år. Jag har läst väldigt lite för att vara mig. Men det går ju inte att inte göra en lista ... Så här kommer den:

JANUARI

"Pappersväggar" / John Ajvide Lindqvist
"Människohamn" / John Ajvide Lindqvist
"Hanteringen av odöda" / John Ajvide Lindqvist
"Kulla-Gulla på Blomgården" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla håller sitt löfte" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla vinner en seger" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla på herrgården" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla löser en gåta" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla i skolan" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gullas första bal" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gullas sommarlov" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla och Tomas Torpare" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gulla finner sin väg" / Martha Sandwall-Bergström, omläst
"Kulla-Gullas myrtenkrona" / Martha Sandwall-Bergström, omläst

Kommentar: Ok, 15 böcker är inte fy skam. Och en omläst serie på det. 2016 verkar vara året då jag upptäckte, eller snarare fortsatte att upptäcka John Ajvide Lindqvist. Kulla–Gulla var något av ett experiment att läsa om. Jag gillade den när jag var liten, men håller den? Jo det gör den, speciellt de första fem–sex böckerna. Extra kul är att jag på prov lånade ut några av böckerna till familjen N för att se om N och U skulle gilla dem. Och de gör de. 

FEBRUARI

Inga böcker lästa.

MARS

Inga böcker lästa.

APRIL

"Svarthuset" / Peter May
"Mörk jord" / Belinda Bauer  
"Livet och dödens villkor" / Belinda Bauer
"Mannen som föll i glömska" / Mia Ajvide 
"Där vägarna möts" / Tommi Kinnunen 
"Lewis-mannen" / Peter May

Kommentar: 6 böcker blev det i april, idel nya läsupplevelser. Alla funkade som förströelselitteratur, men ni behöver inte läsa Kinnunen. Jag var mest irriterad för att den verkade lovande men sen inte höll måttet.

MAJ

"Skuggsida" / Belinda Bauer
"Ni älskar dem inte" / Belinda Bauer
"Alla borde vara feminister" / Cimamanda Ngozi Adichie 
"Lewispjäserna" / Peter May 

"Äntligen tant!" / Anna Eriksson

Kommentar: I maj blev det 5 böcker. En rätt konstig blandning, men aprils genrer höll sig ännu en månad.

JUNI

"De utstötta" / Elly Griffiths
"De andras hus" / Rhidiah Brook

Kommentar: 2 böcker i juni och jag kommer inte ihåg handlingen i någon av dem. Antagligen helt ok i stunden, men inget som gjort intryck.

JULI

"Trälarna" / Sven Wernström, omläst
"Fem söker en skatt" / Enid Blyton, ev omläst 
"Trälarnas söner" / Sven Wernström, omläst
"Trälarnas döttrar" / Sven Wernström, omläst
"Trälarnas kamp" / Sven Wernström, omläst
"Trälarnas uppror" / Sven Wernström, omläst 
"Trälarnas vapen" / Sven Werström, omläst
"Trälarnas fruktan" / Sven Wernström, omläst 
"Låt den rätte komma in" / John Ajvide Lindqvist, omläst
"Låt de gamla drömmarna dö" / John Ajvide Lindqvist
"Det slutna ögat" / Belinda Bauer

Kommentar: 11 böcker i juli. Vi kallar det semester. En omläst serie igen, Trälarna-serien av Wernström. Och lite Ajvide Lindqvist och minsann en Fem-bok. Så kan det gå.

AUGUSTI

"Skuggan över stenbänken" / Maria Gripe
"… och de vita skuggorna i skogen" / Maria Gripe
"Skuggornas barn" / Maria Gripe

Kommentar: 3 böcker i augustiskörden och åter ett kärt återseende, Gripes Skuggserie. Jag minns den som mer suggestiv, mer fängslande, än vad jag upplevde den nu. Men, men den funkar fortfarande. 

SEPTEMBER 

"Den som vill ha hare till frukost måste jaga om natten" / Anna Hedlin
"Hästen och hans pojke" / C.S. Lewis, omläst
"Caspian, prins av Narnia" / C.S. Lewis, omläst
"Kung Caspian och skeppet Gryningen" / C.S. Lewis, omläst
"Silvertronen" / C.S. Lewis, omläst
 "Den sista striden" / C.S. Lewis, omläst

Kommentar: 6 böcker i september. Här hittar vi faktiska årets överraskning och kan hända bästa bok: Hedelins lilla pärla om några av kvinnorna runt Henrik VIII. Bokmässan gav som vanligt tillskott i bokhyllan, bland annat de Narniaböcker som jag saknade. Älskar Narnia, älskar slingerbulten Surpöl.

OKTOBER 

"Våran hud vårat blod våra ben" / John Ajvide Lindqvist
"Svart is" / Michael Connelly

Kommentar: 2 böcker i oktober. Minns att jag läste Ajvide Lindqvist innan resan till Gotland. Det var inte helt smart gjort.

NOVEMBER

"Tragiskt telegram" / Stieg Trenter

Kommentar: Hmm, 1 bok i november. Känns som en "jag måste läsa någonting, jag tar den här"-läsning. Men en bok är bättre än ingen.

DECEMBER

Inga böcker lästa.

Totalt antal lästa böcker i år blev alltså 51 stycken. Varför denna så skrala lista? Tror det beror på jobb, och det är en bra sak. Att jobba alltså, inte att inte läsa. Kommer jobba en hel del under det nya årets första kvartal också, men har en rätt lockande bokhög som ligger och väntar. Den som läser får se.

För övrigt är det dags för dagens tredje inlägg: årslistan 2016.