Tanke nr 909: Mitt brorsbarn och jag

"Jag blir så kärleksfull [full av kärlek, min anm.] av att titta på dem", sa W idag när vi var på Skansen och fick syn på ett helt gäng med smågrisar som racade, låg i hög, buffades, tetades med fåglar, samt sprängde diverse sovhögar och gjorde nya. Jag och D höll med. Och jag är alldeles kärleksfull över att få ha honom här på besök.

[Här blev det en liten paus i skrivandet. Var tvungen att tassa in i sovrummet och snufsa lite på en sovande W.]

I torsdags mötte jag W och D på Bromma flygplats. Via buss, tunnelbana och egna ben tog vi oss hem till en väntande lillkatt som ungefär genast förärades med ett katthus, komplett inklusive ljusslinga, piano, tv, säng och bok. Vi hann med en sväng till lekplatsen också innan det var dags för sömn.

Igår startade vi i makligt tempo med köttbullsmackor, ukulelespel och kattgos. Sedan promenerade vi ner till tunnelbanan, åkte djupt ner i marken under T-centralen och tog blå linje till Kungsträdgården. Där beundrades såväl konst som långa rulltrappor. "Den är nästan lika lång som den som går till Helix!", sa W. På Nybrogrillen laddade vi med korv och mos och tog sedan bussen till Tekniska museet. Oj, oj, oj vad mycket saker där fanns. Vi blev fåglar och flög upp i taket, tittade på robotar, byggde med K'nex, fikade, kollade på gamla datorer och bäst av allt – gick ner i gruvan. Två gånger! Väl tillbaka i förorten matade vi grannkatten, åt middag och pysslade runt.

I morse satt det en liten i randig pyjamas i soffan med en rosa ukulele och i fåtöljen satt en lite större, dock inte randig, med gitarr. Det spelades "Bävern sover" och "Var bor du lilla råtta?". Vackert. W valde dagens örhängen åt sin faster och sedan blev det tunnelbanefärd till Slussen, fika och Djurgårdsfärja över till Skansen. W kan läsa kartor utan problem. Fascinerande. Vi tittade på sälar, en gammal projektor i Folkets hus, vildsvin och vicenter, hade picknick med lodjursutsikt, åkte karuseller och åt korv med bröd. Kaninhuset och resten av Lillskansen var populärt. Ormrutschkanan fick flera besök och vi tittade även in i några gamla gårdar.

Efter spårvagn, buss och tunnelbana landade vi hos grannkatten igen. Sedan satt den lille randige i soffan och spanade in några Youtubeklipp innan han somnade som en stock. Imorgon åker jag med honom hem igen. Dags för återlämning. Det kommer bli tomt …

För övrigt väntar skorpor och gosig katt. Hai.


Kommentarer