Första tanken

"Det hände att jag körde fast. Det hände ofta. Jag satt förlamad framför skrivmaskinen, skrev några rader, rev sönder, började på nytt."

Ur "Om konsten att läsa och skriva", Olof Lagercrantz (1985)

Det finns en tanke, eller låt oss kalla det en fördom, om att skriva – det gör man ensam. Den utfattige poeten i sin vindskammare, undergroundförfattaren vid sin knaggliga skrivmaskin, forskaren på universitetet... Resultatet, själva texten, visas inte upp till beskådande förrän den är klar.

Min övertygelse är att skriva – det gör man bäst tillsammans. Att spåna idéer, dispositionstankar och karaktärsbeskrivningar med andra gör att våndan av att vara ensam med sin text mildras. Definitivt.