Tanke nr 960: Skriverier från förra veckan
I torsdags var det skrivargrupp – igen. Jag har inte kunnat vara med de senaste gångerna på grund av jobb och annat, så det var efterlängtat att komma dit och se vad som skulle komma ut den här gången. Här kommer några exempel:
Skriva meningar utifrån ord: f i m p, 2 min
För ingen, mot proletariatet.
Finkar inkletade med parmesansås.
Skriva meningar utifrån ord: f a t t i g l a p p, 4 min
Fruntimren har samlats till junta. Aldrig har så många fruntimmer skådats på en och samma plats. Tror ni att jag ljuger!? Taskmörtar. Inbilska idioter. Glöm inte att jag har svurit en sanningsed och därför är helt oförmögen att begå synd. Ljumma synder är lätta att förlåta, men heta synder är desto roligare tycker jag. Aj då, nu brände jag mig – eller ljög. Pina mig inte längre. Privatisera istället min rätt att uttrycka mig poetiskt.
Gemensam miljöbeskrivning, 7 min
det är mörkt, sorlande, porlande, en plastpåse, det växer svamp, det lukar jord, slottsruin, en bur, ett harnesk, förväntan
Jag hade legat här länge nu. Jag hade legat här så länge att det var gula avtryck i lakanen efter mina vakennätter, mina svettiga nätter. I början hade det varit skuggor här, skuggor som bytte lakan, vände och vred på mig, som hade tryckt blöta, kalla tygtrasor mot min kropp. Det hade varit skuggor som kom och gick, tysta skuggor. Jag hade inte varsnat skuggorna på ett tag. Det fanns bara jag, sängen och de allt mer gulnande, styva lakanen. Det fanns bara det, ingenting annat. Ingenting annat än ett svag sorlande, en förbiilande doft av jord, av skogsvuxen svamp, av mörker.
1 karaktär – X antal aspekter – 3 minuter på varje
a) Vad har X för språkbruk?
Jag har aldrig använt svåra ord, eller – jag använder inte ord som jag inte vet vad dom betyder. Det kan bli så fel om man gör det, sätter fel ord på fel ställe alltså. Då och då försöker jag använda nya ord. Fina ord. Ord som jag tycker om. "Silverkälla" till exempel. Eller "gardesbeteckningar".
b) Vad är X rädd för?
Ordkombinationer skrämmer mig. Man sätter ihop två ord – och så har de tappat sina respektive betydelser och fått en helt ny innebörd. Jag är rädd för ord som jag inte vet någonting om. Jag är rädd för att jag ska börja tänka så mycket på det nya ordet så att jag glömmer bort vad de andra betydde från början.
c) Vad drömmer/önskar X för något?
Jag vill vara en bokstavskombination, ha en bokstavskombination. Jag skulle vilja ha en sån kombination som gör att jag kan komma ihåg alla ord och alla dess förklaringar i ordboken som jag har bredvid sängen. Jag drömmer om att vara en levande ordbok, om att förstå, och kunna använda, alla de ord som ingår i svenska språket. Jag vill inte plugga alla orden, jag vill bara kunna, kunna dem nu på en gång.
d) Är på välbekant plats, något dyker upp som X är rädd för, 8 min
Persiennerna ritar mönster på min kropp. Mina ben, mina höfter, min rygg – allt är randigt. Det är ett landskap skapat av skuggor och ljus, av ränder och hud i kombination. Jag är ett landskap, ett zebraskap, ett skugglikt ljuslandskap där ingenting händer. Mina händer på en kulle, handen blir en del av landskapet, får ränder och skuggor, får fläckvist ljus. Varm sol, varmt ljus över min hand. Skuggorna är svala, som ränder av svalka över och genom landskapet.
Skriva meningar utifrån ord: f i m p, 2 min
För ingen, mot proletariatet.
Finkar inkletade med parmesansås.
Skriva meningar utifrån ord: f a t t i g l a p p, 4 min
Fruntimren har samlats till junta. Aldrig har så många fruntimmer skådats på en och samma plats. Tror ni att jag ljuger!? Taskmörtar. Inbilska idioter. Glöm inte att jag har svurit en sanningsed och därför är helt oförmögen att begå synd. Ljumma synder är lätta att förlåta, men heta synder är desto roligare tycker jag. Aj då, nu brände jag mig – eller ljög. Pina mig inte längre. Privatisera istället min rätt att uttrycka mig poetiskt.
Gemensam miljöbeskrivning, 7 min
det är mörkt, sorlande, porlande, en plastpåse, det växer svamp, det lukar jord, slottsruin, en bur, ett harnesk, förväntan
Jag hade legat här länge nu. Jag hade legat här så länge att det var gula avtryck i lakanen efter mina vakennätter, mina svettiga nätter. I början hade det varit skuggor här, skuggor som bytte lakan, vände och vred på mig, som hade tryckt blöta, kalla tygtrasor mot min kropp. Det hade varit skuggor som kom och gick, tysta skuggor. Jag hade inte varsnat skuggorna på ett tag. Det fanns bara jag, sängen och de allt mer gulnande, styva lakanen. Det fanns bara det, ingenting annat. Ingenting annat än ett svag sorlande, en förbiilande doft av jord, av skogsvuxen svamp, av mörker.
1 karaktär – X antal aspekter – 3 minuter på varje
a) Vad har X för språkbruk?
Jag har aldrig använt svåra ord, eller – jag använder inte ord som jag inte vet vad dom betyder. Det kan bli så fel om man gör det, sätter fel ord på fel ställe alltså. Då och då försöker jag använda nya ord. Fina ord. Ord som jag tycker om. "Silverkälla" till exempel. Eller "gardesbeteckningar".
b) Vad är X rädd för?
Ordkombinationer skrämmer mig. Man sätter ihop två ord – och så har de tappat sina respektive betydelser och fått en helt ny innebörd. Jag är rädd för ord som jag inte vet någonting om. Jag är rädd för att jag ska börja tänka så mycket på det nya ordet så att jag glömmer bort vad de andra betydde från början.
c) Vad drömmer/önskar X för något?
Jag vill vara en bokstavskombination, ha en bokstavskombination. Jag skulle vilja ha en sån kombination som gör att jag kan komma ihåg alla ord och alla dess förklaringar i ordboken som jag har bredvid sängen. Jag drömmer om att vara en levande ordbok, om att förstå, och kunna använda, alla de ord som ingår i svenska språket. Jag vill inte plugga alla orden, jag vill bara kunna, kunna dem nu på en gång.
d) Är på välbekant plats, något dyker upp som X är rädd för, 8 min
Persiennerna ritar mönster på min kropp. Mina ben, mina höfter, min rygg – allt är randigt. Det är ett landskap skapat av skuggor och ljus, av ränder och hud i kombination. Jag är ett landskap, ett zebraskap, ett skugglikt ljuslandskap där ingenting händer. Mina händer på en kulle, handen blir en del av landskapet, får ränder och skuggor, får fläckvist ljus. Varm sol, varmt ljus över min hand. Skuggorna är svala, som ränder av svalka över och genom landskapet.
Kommentarer