Tanke nr 1017: Art nouveau på Thielska
Förra veckan träffades jag och Ulla igen. Den här gången var det dags för återbesök på Thielska galleriet på Djurgården: lunch, fika och utställningen Konstnärlig blomstring. Art nouveau från Rörstrand 1895–1920.
Men det höll på att gå snett. Först hittade jag inte busstationen vid Sergels torg, den var flyttad någonstans där den inte syntes, spurtade ner till Kungsträdgården och hann precis med bussen ut till Thielska – trodde jag. Men bussen svängde av upp mot Kaknästornet så det var bara att hoppa av och skynda ner till stora vägen igen för att komma på rätt buss, 69 istället för 68. Den hade gått för två minuter sedan, trodde jag, så jag började gå. Och det är rätt långt från Kaknästornet till Thielska ... Då kom bussen! Och eftersom busschaufförerna var vänliga denna dag blev jag upplockad mellan två hållplatser, slapp gå och hann fram i tid. Phew.
I alla fall, utställningen var fantastiskt fin. Så mycket detaljer, så mycket färg, så mycket växter som hjälpte till att lyfta fram porslinet. Har ni möjlighet så ta er dit. Utställningen står fram till och med 4 juni 2017. Det finns en fast utställning i huset också, lika sevärd den. Caféet lagar bra mat, Ulla och jag åt paté den här gången, och det finns flera kaksorter att välja på till kaffet.
Efter Thielska-besöket åkte vi till Gysinges Stockholmsbutik för att Ulla skulle köpa linoljesåpa. Det fanns ett café där med, La grande rue, och eftersom ingen av oss är den som är den så fikade vi en gång till.
Nästa gång kan det hända att vi åker på roadtrip. Kanske Carl Larsson-gården, kanske Zorn-gården, kanske båda. Den som läser octobloggen får se.
Men det höll på att gå snett. Först hittade jag inte busstationen vid Sergels torg, den var flyttad någonstans där den inte syntes, spurtade ner till Kungsträdgården och hann precis med bussen ut till Thielska – trodde jag. Men bussen svängde av upp mot Kaknästornet så det var bara att hoppa av och skynda ner till stora vägen igen för att komma på rätt buss, 69 istället för 68. Den hade gått för två minuter sedan, trodde jag, så jag började gå. Och det är rätt långt från Kaknästornet till Thielska ... Då kom bussen! Och eftersom busschaufförerna var vänliga denna dag blev jag upplockad mellan två hållplatser, slapp gå och hann fram i tid. Phew.
I alla fall, utställningen var fantastiskt fin. Så mycket detaljer, så mycket färg, så mycket växter som hjälpte till att lyfta fram porslinet. Har ni möjlighet så ta er dit. Utställningen står fram till och med 4 juni 2017. Det finns en fast utställning i huset också, lika sevärd den. Caféet lagar bra mat, Ulla och jag åt paté den här gången, och det finns flera kaksorter att välja på till kaffet.
Efter Thielska-besöket åkte vi till Gysinges Stockholmsbutik för att Ulla skulle köpa linoljesåpa. Det fanns ett café där med, La grande rue, och eftersom ingen av oss är den som är den så fikade vi en gång till.
Nästa gång kan det hända att vi åker på roadtrip. Kanske Carl Larsson-gården, kanske Zorn-gården, kanske båda. Den som läser octobloggen får se.
Kommentarer