Tanke nr 1181: Vi drog till fjällen
Jaja, jag vet att det har varit glest med uppdateringar. Men som jag brukar säga – bättre sent än inte. Så här kommer en kortvariant av veckan efter midsommar när D och jag gjorde som Markoolio, fast utan snö, skidor och partaj.
Efter att ha plockat ut hyrbilen på tisdagen styrde vi kosan mot ... Sveg. Men innan vi kom fram hann vi med ett besök på Dragon Gate i Älvkarleby och ett matstopp i Järvsö. Det första kan inte beskrivas med ord, men jag gör ett försök: En bit av Kina i grått och rött mot en bakgrund av grådis och duggregn. Ett torg så stort och ödsligt och en öppning full med fågelspillning som ledde in till ett galleri som i buckliga, vattenskadade bilder på ena sidan, och kitschiga träsnitt på den andra guidade oss genom Kina, genom landet och dess historia. Galleriet avslutades med en replika av terrakottaarmén. Jepp. Restaurangen med sina röda och gula skyltar verkade eka tomt och hotellet bredvid gjorde detsamma. En och annan turist hade, likt oss, irrat sig in på torget och stod och betraktade statyn som sträckte sig upp i allt det grå. I caféet fick vi oss en kaffe, på kula, och muffins och därefter förlorade vi oss i souvenirdelen av byggnaden där allsköns pryttlar samsades om utrymmet. Dragon Gate ..., vill man bo där? Njae. Är det värt ett besök om man har vägarna förbi? Definitivt. Vill man veta mer om Dragon Gate kan man läsa här, här och här.
Järvsö å sin sida var gulligt, regnigt och serverade kass hamburgare men hyfsad korv i Sibyllakiosken. Naturen var vacker och i ett annat läge hade vi kunnat tänka oss att stanna lite längre. Efter många timmar på vägen och timmer, timmer och åter timmer kom vi fram till Falckaboet i Björnrike, Vemdalen, Härjedalen. Där väntade vänner, mat och några vilsna myggor. Vackert, ödsligt och pampigt var intrycket. Dagen efter drog vi på utflykt: lunch i Funäsdalen, guidad tur hos myskoxarna i Tännäs, ett kort besök vid meteoritkratern och sedan häng på altanen i kvällsljuset. Inte fel. På torsdagen jobbade D och jag medan resten var på turridning. På kvällen klämde vi en pizza på Tonys nere i Vemdalen by innan det var sovdags. På fredagsmorgonen tog vi oss till Sonfjället för att leta efter diverse djur. D och A hade planer på att ha delad vårdnad om en get. Vi hittade inga getter, men väl en stig som vi inte ville lämna, kossor som stod i vägen och blängde och förförande vacker natur. Nästa gång har vi med oss utrustning och matsäck och går ännu längre. Så det så.
Efter denna finfina utflykt packade D och jag in oss i bilen och styrde kosan söderut igen. Vi hade bokat in oss på ett hotell i Mora över natten eftersom det var attans långt att ligga och köra hela vägen i ett svep. På vägen ner passerade vi genom Älvdalen och jag blev nostalgisk och pratade om drakar jag mött och får som rymde, om att skrubba svettiga bybor i ett av badhusen i Cinderhill och om att "sharing is caring" – because it's more than fantasy. Om jag har varit på lajv i Älvdalen? Jajamän, Dragonbane 2006. Det verkar inte finns särskilt mkt om Dragonbane på nätet längre, men lite har jag hittat här, här, här, här och här. Efter ett glasstopp körde vi sedan vidare mot Mora, åt gott på hotellet och slumrade sedan in.
Lördagsmorgonen startade med hotellfrukost och sedan hamnade vi på Gammelgården i Rättvik där de höll på med soundcheck inför kvällens konsert som var en del av folkmusikfestivalen Ethno (där min gamla gymnasie- och altfiolpultkompis Karin har varit ett flertal gånger, mer om henne här, här och här). Vi hann också med att besöka kusin P utanför Borlänge och storhandla på Maxi i Barkarby innan vi landade hemma igen.
För övrigt hade jag tänkt skriva ännu mer, om Nottingham och snirkelvägar i Sörmland bland annat, men det får bli i ett annat inlägg, en annan gång. Nu ska jag göra potatissallad.
Efter att ha plockat ut hyrbilen på tisdagen styrde vi kosan mot ... Sveg. Men innan vi kom fram hann vi med ett besök på Dragon Gate i Älvkarleby och ett matstopp i Järvsö. Det första kan inte beskrivas med ord, men jag gör ett försök: En bit av Kina i grått och rött mot en bakgrund av grådis och duggregn. Ett torg så stort och ödsligt och en öppning full med fågelspillning som ledde in till ett galleri som i buckliga, vattenskadade bilder på ena sidan, och kitschiga träsnitt på den andra guidade oss genom Kina, genom landet och dess historia. Galleriet avslutades med en replika av terrakottaarmén. Jepp. Restaurangen med sina röda och gula skyltar verkade eka tomt och hotellet bredvid gjorde detsamma. En och annan turist hade, likt oss, irrat sig in på torget och stod och betraktade statyn som sträckte sig upp i allt det grå. I caféet fick vi oss en kaffe, på kula, och muffins och därefter förlorade vi oss i souvenirdelen av byggnaden där allsköns pryttlar samsades om utrymmet. Dragon Gate ..., vill man bo där? Njae. Är det värt ett besök om man har vägarna förbi? Definitivt. Vill man veta mer om Dragon Gate kan man läsa här, här och här.
Järvsö å sin sida var gulligt, regnigt och serverade kass hamburgare men hyfsad korv i Sibyllakiosken. Naturen var vacker och i ett annat läge hade vi kunnat tänka oss att stanna lite längre. Efter många timmar på vägen och timmer, timmer och åter timmer kom vi fram till Falckaboet i Björnrike, Vemdalen, Härjedalen. Där väntade vänner, mat och några vilsna myggor. Vackert, ödsligt och pampigt var intrycket. Dagen efter drog vi på utflykt: lunch i Funäsdalen, guidad tur hos myskoxarna i Tännäs, ett kort besök vid meteoritkratern och sedan häng på altanen i kvällsljuset. Inte fel. På torsdagen jobbade D och jag medan resten var på turridning. På kvällen klämde vi en pizza på Tonys nere i Vemdalen by innan det var sovdags. På fredagsmorgonen tog vi oss till Sonfjället för att leta efter diverse djur. D och A hade planer på att ha delad vårdnad om en get. Vi hittade inga getter, men väl en stig som vi inte ville lämna, kossor som stod i vägen och blängde och förförande vacker natur. Nästa gång har vi med oss utrustning och matsäck och går ännu längre. Så det så.
Efter denna finfina utflykt packade D och jag in oss i bilen och styrde kosan söderut igen. Vi hade bokat in oss på ett hotell i Mora över natten eftersom det var attans långt att ligga och köra hela vägen i ett svep. På vägen ner passerade vi genom Älvdalen och jag blev nostalgisk och pratade om drakar jag mött och får som rymde, om att skrubba svettiga bybor i ett av badhusen i Cinderhill och om att "sharing is caring" – because it's more than fantasy. Om jag har varit på lajv i Älvdalen? Jajamän, Dragonbane 2006. Det verkar inte finns särskilt mkt om Dragonbane på nätet längre, men lite har jag hittat här, här, här, här och här. Efter ett glasstopp körde vi sedan vidare mot Mora, åt gott på hotellet och slumrade sedan in.
Lördagsmorgonen startade med hotellfrukost och sedan hamnade vi på Gammelgården i Rättvik där de höll på med soundcheck inför kvällens konsert som var en del av folkmusikfestivalen Ethno (där min gamla gymnasie- och altfiolpultkompis Karin har varit ett flertal gånger, mer om henne här, här och här). Vi hann också med att besöka kusin P utanför Borlänge och storhandla på Maxi i Barkarby innan vi landade hemma igen.
För övrigt hade jag tänkt skriva ännu mer, om Nottingham och snirkelvägar i Sörmland bland annat, men det får bli i ett annat inlägg, en annan gång. Nu ska jag göra potatissallad.
Kommentarer