Tanke nr 266: Piprök och engelsmän

Igår var det lite tråkigt och januaritristessen låg tung. Efter glada små smileys och ett långt telefonsamtal blev det lite kuligare. 

Högg mig en bok strax innan det blev natten. Den stod inkilad mellan två stadiga ryggar i min bokhylla och såg lite ledsen ut. Sliten var den också. Guldtrycket på ryggen syntes knappt och det vinröda omslaget luktade svagt av piprök. Den måste komma från bokhyllan hos mormor och blivit läst av morfar. Det gick fort att läsa, mindre än en timme.

Titel? Adjö, Mr Chips av James Hilton.