Tanke nr 311: Den obändiga texten

Att jobba med text kan ibland vara som att leta maneter i vattenbrynet. Den slemmar iväg och låter en inte gripa tag. Hur göra? Gnugga lite sand på handen och ge sig på den igen. Eller: ge tillbaka texten till skribenten med önskemål/instruktioner hur den ska bearbetas för att nå mest effektiva resultat, dvs skribenten äger texten med hjälp av respondenten. Det är som att maneten äger havet. Möjligtvis kan du ge den en skjuts åt ett visst håll. 

Äsch, lämnar de filosofiska funderingarna ett tag. Får snart kontorsbesök av T. Sedan ska jag försöka bjuda bort mig själv på middag och spåna rollformulär. Samtidigt.