Tanke nr 742: Om smuts och fattigdom

Har läst en ny Orwell. Nej, nej – inte ny men ny för mig dvs jag har inte läst den innan: Nere för räkning i Paris och London. Länge sedan jag läste något så bra.

Sidorna stinker av smuts, lort, ohyra och kroppsligt förfall. Samtidigt finns där värme och en nyfikenhet som, i alla fall delvis, väger upp eländet. Det hårda livet förhärligas inte, men det förkastas inte heller. Systemet och tanken bakom arbetet däremot analyseras med skarpt öga och de olika människoöden som ramlar förbi, biter sig fast och lämnar efter sig en sorts saknad. Vad hände? Hur gick det sen?

Jag får leta vidare ...