Tanke nr 927: Buffar, ordtrams och en trudelutt

[Någon gång i morse]

Jag (J): Du trängs.

Lilla katten (Lk): Orrf.

[Lilla katten buffar och trampar bredvid min kudde.]

J: Kan du inte vara i hussens säng?

Lk: –––

J: Den är ju nästan tom!

[Lilla katten tittar ut över husses säng. I den ligger en dator, en mobil, hörlurar, en modeblaska, en tjock bok, fem kuddar och ett täcke. Dock ingen husse.]

Lk: Orrf!

[Lilla katten fortsätter envetet sitt buffande och trampande.]

J: Jaha. Jag har en trängsel(s)katt. Ok.

[Besegrad gör jag en Sir Väs* och Lilla katten lägger sig nöjd på mina ben.]

Så har vi det just nu. Men varför min hjärna vevar denna låt om och om igen har jag ingen aning om. Antagligen har den satt sig i pausläge. Hjärnan alltså. Inte låten. Tyvärr.

***

*Skoja inte. Ni har alla sett hur Sir Väs gör när han gosar ner sig i sin vagga. Så det så.