Tanke nr 1162: Folk och kultur 2019
Nu har jag hasat i snömodden och landat på stadsbibblan i Eskilstuna. Det är nog ett av de finaste, och mysigaste, bibliotek jag har sett. Och efter de senaste dagarnas kulturella utsvävningar känns det passande att avsluta besöket här bland alla böcker.
Jag har flera gånger under besöket undrat: Vad gör jag här? Det undrar jag på ett sätt fortfarande. Vad är det jag har gjort? Tja ..., varit på olika programpunkter, tagit det lugnt, läst ut en deckare, tittat på folk och tänkt på vilka de är och hur deras liv ser ut. Vill jag komma tillbaka? Jo, det tror jag. Folk och kultur har som mål att: "... främja ett tillgängligt och vitalt kulturliv i hela landet, sprida kunskap om kulturens betydelse både i sig och för andra sektorer samt synliggöra den regionala nivån och vara en mötesplats för det breda kultursamtalet inom alla politikerområden." De vill också vara: "... en plattform för inspiration, upplevelser och lärande där innehållet skapas i samverkan med inbjudna aktörer och representanter från hela kulturlivet, politiken, statliga myndigheter, organisationer, akademin och landets 21 regioner. En mötesplats för diskussion och nytänkande som sätter fokus på konsten och kulturens roll som motor och nav i ett hållbart och inkluderande samhälle." Gott så.
Jag inledde onsdagen med att gå på seminariet "Läsning som brobyggare" som arrangerades av Kulturrådet. Först var det bara jag, moderatorn och de tre paneldeltagarna. Sedan kom tre till varav en var Kulturrådets kommunikatör. Men trots den skrala publiktillströmningen var det ett engagerat samtal som tog upp vad läsning gör för den enskilda människan, hur läsning utvecklar ens personlighet, vikten av att sänka trösklar för att plocka ner läsningen från sin elitpiedestal – och hur läsning hänger samman med demokrati.
Därefter hamnade jag på workshopen "Evidensbaserad musikterapi för friskvård och rehabilitering" som leddes av FMT Behandlingscenter. Det är generellt spännande att se hur människor agerar i grupp tillsammans med andra människor som de aldrig har träffat. Lägg till att dessa människor, sju stycken, utför rörelser, grimaserar, sjunger och skrynklar ihop ansiktsmusklerna samtidigt som de leds av en entusiastisk kvinna som kompas på piano av ytterligare en kvinna. Resultatet blev ganska underhållande. Passet avslutades med att arrangörerna berättade om sig själva, sin verksamhet och vad deras insatser i vården gav för resultat.
Det slår mig nu att jag inte läste igenom beskrivningen av en enda programpunkt som jag bestämde mig för att gå på. Jag inspirerades av programpunktsrubriken, gick dit – och såg vad som hände. Det visade sig vara en bra strategi. Jag gillar att uppleva utan att ha någon föreställning eller fördom kring vad som ska ske. Dumt kan tyckas, men det funkar för mig.
Onsdagskvällen blev lugn i övrigt. Jag hade funderingar på att gå på konsert på Eskilstuna teater, men kände att det räckte med kultur för dagen. En överraskning var att middag på hotellet ingick. Så gött att inte behöva slira iväg för att hitta någonstans att äta. Det räckte med att gå ner i matsalen och plocka åt sig från buffén. Jag satt där och mumsade tillsammans med Louise Pennys "Ett ohyggligt avslöjande". Sedan var det inte fel att krypa ner i rena lakan.
Gårdagen startade med hotellfrukost och sedan tog jag mig till Scenkonst Sörmland och såg föreställningen "Leve texten". Återigen var det skralt med publik. Det var jag och en till. Men det avskräckte inte dem på scen. Det var en skicklig, engagerande och kul timme. Jag hade gärna suttit där en timme till. Därefter gick jag på "Litteraturens framtid i ett flerspråkigt Norden", arrangerat av Nordiska ministerrådet. Jag fick lyssna på vacker poesi, speciellt Tammam Hunaidys uppläsning. Även Jude Dibias text och läsning berörde. Jag får läsa, och skriva, mer poesi tror jag. Efter lunch på den lokala pizzerian knallade jag bort till Stiga arena, smet inom utställartorget och träffade spontant en lajvbekant som även jobbar på Fabel. Därefter blev det gycklarföreställningen "Juggling with democracy". Föreställningen riktade sig till mellanstadiet och skämt, upplägg och publikkontakten blev därefter. Ingen i publiken tillhörde målgruppen så det blev en smula skevt. Men med det sagt: trixen och grundbudskapet funkade, och jag är säker på att rätt målgrupp uppskattar föreställningen på ett annat sätt än vad jag gjorde. Sedan var jag rätt kulturmätt så jag gick tillbaka till hotellet och jobbade, åt middag i restaurangen precis som kvällen innan och avslutade på rummet med att läsa ut boken jag hade med mig
Jag vaknade strax innan frukosten tog slut, men jag hann ner och fick i mig äggröra, frukt och kaffe. Sedan hängde jag på rummet och såsade tills det var dags för utcheckning. För övrigt är det dags att lämna bibblan. Jag är hungrig och ska passa på att äta lunch innan jag tar tåget hem igen. Hai.
Jag har flera gånger under besöket undrat: Vad gör jag här? Det undrar jag på ett sätt fortfarande. Vad är det jag har gjort? Tja ..., varit på olika programpunkter, tagit det lugnt, läst ut en deckare, tittat på folk och tänkt på vilka de är och hur deras liv ser ut. Vill jag komma tillbaka? Jo, det tror jag. Folk och kultur har som mål att: "... främja ett tillgängligt och vitalt kulturliv i hela landet, sprida kunskap om kulturens betydelse både i sig och för andra sektorer samt synliggöra den regionala nivån och vara en mötesplats för det breda kultursamtalet inom alla politikerområden." De vill också vara: "... en plattform för inspiration, upplevelser och lärande där innehållet skapas i samverkan med inbjudna aktörer och representanter från hela kulturlivet, politiken, statliga myndigheter, organisationer, akademin och landets 21 regioner. En mötesplats för diskussion och nytänkande som sätter fokus på konsten och kulturens roll som motor och nav i ett hållbart och inkluderande samhälle." Gott så.
Jag inledde onsdagen med att gå på seminariet "Läsning som brobyggare" som arrangerades av Kulturrådet. Först var det bara jag, moderatorn och de tre paneldeltagarna. Sedan kom tre till varav en var Kulturrådets kommunikatör. Men trots den skrala publiktillströmningen var det ett engagerat samtal som tog upp vad läsning gör för den enskilda människan, hur läsning utvecklar ens personlighet, vikten av att sänka trösklar för att plocka ner läsningen från sin elitpiedestal – och hur läsning hänger samman med demokrati.
Därefter hamnade jag på workshopen "Evidensbaserad musikterapi för friskvård och rehabilitering" som leddes av FMT Behandlingscenter. Det är generellt spännande att se hur människor agerar i grupp tillsammans med andra människor som de aldrig har träffat. Lägg till att dessa människor, sju stycken, utför rörelser, grimaserar, sjunger och skrynklar ihop ansiktsmusklerna samtidigt som de leds av en entusiastisk kvinna som kompas på piano av ytterligare en kvinna. Resultatet blev ganska underhållande. Passet avslutades med att arrangörerna berättade om sig själva, sin verksamhet och vad deras insatser i vården gav för resultat.
Det slår mig nu att jag inte läste igenom beskrivningen av en enda programpunkt som jag bestämde mig för att gå på. Jag inspirerades av programpunktsrubriken, gick dit – och såg vad som hände. Det visade sig vara en bra strategi. Jag gillar att uppleva utan att ha någon föreställning eller fördom kring vad som ska ske. Dumt kan tyckas, men det funkar för mig.
Onsdagskvällen blev lugn i övrigt. Jag hade funderingar på att gå på konsert på Eskilstuna teater, men kände att det räckte med kultur för dagen. En överraskning var att middag på hotellet ingick. Så gött att inte behöva slira iväg för att hitta någonstans att äta. Det räckte med att gå ner i matsalen och plocka åt sig från buffén. Jag satt där och mumsade tillsammans med Louise Pennys "Ett ohyggligt avslöjande". Sedan var det inte fel att krypa ner i rena lakan.
Gårdagen startade med hotellfrukost och sedan tog jag mig till Scenkonst Sörmland och såg föreställningen "Leve texten". Återigen var det skralt med publik. Det var jag och en till. Men det avskräckte inte dem på scen. Det var en skicklig, engagerande och kul timme. Jag hade gärna suttit där en timme till. Därefter gick jag på "Litteraturens framtid i ett flerspråkigt Norden", arrangerat av Nordiska ministerrådet. Jag fick lyssna på vacker poesi, speciellt Tammam Hunaidys uppläsning. Även Jude Dibias text och läsning berörde. Jag får läsa, och skriva, mer poesi tror jag. Efter lunch på den lokala pizzerian knallade jag bort till Stiga arena, smet inom utställartorget och träffade spontant en lajvbekant som även jobbar på Fabel. Därefter blev det gycklarföreställningen "Juggling with democracy". Föreställningen riktade sig till mellanstadiet och skämt, upplägg och publikkontakten blev därefter. Ingen i publiken tillhörde målgruppen så det blev en smula skevt. Men med det sagt: trixen och grundbudskapet funkade, och jag är säker på att rätt målgrupp uppskattar föreställningen på ett annat sätt än vad jag gjorde. Sedan var jag rätt kulturmätt så jag gick tillbaka till hotellet och jobbade, åt middag i restaurangen precis som kvällen innan och avslutade på rummet med att läsa ut boken jag hade med mig
Jag vaknade strax innan frukosten tog slut, men jag hann ner och fick i mig äggröra, frukt och kaffe. Sedan hängde jag på rummet och såsade tills det var dags för utcheckning. För övrigt är det dags att lämna bibblan. Jag är hungrig och ska passa på att äta lunch innan jag tar tåget hem igen. Hai.
Kommentarer