Tanke nr 1164: Två besök

I söndags var jag på lunchbio med F, före detta rumskompis numera förortsgranne. Det händer att vi får till ett biobesök då och då, senast såg vi "Känn ingen sorg" – och det var för mer än fem år sedan, se här. Jaja, i söndags dissade vi februarisolen och smög ner i biomörkret vid Medborgarplatsen. Filmen vi såg var "Shoplifters". Den var ... fantastisk: bitterljuv och omskakande, tankeväckande och obehaglig, kärleksfull och cynisk. När eftertexterna började rulla tittade vi på varandra och sa:

– Hrr. Vad hände? Tror du att ...?
– Nä, det kan hon väl ändå inte ...
– Jo, det gjorde hon nog.
–  Fan.

[paus]

– Men hade han verkligen ...?
– Mmm ...
– De verkade ju gilla varandra – ändå.
– Kanske. Hoppas det.

[paus]

– Ska du med och fika?
– Jag borde. Vi skulle behöva sitta och analysera det här i flera timmar.
– Mmm ...
– Nä, jag måste hem.
– Fattar. Annan gång.

Ett besök av helt annat slag blev det i tisdags då brorsan dök upp efter sitt kundbesök på Söder. D var i Gbg så det blev syskonhäng i soffan med mat, snack och Netflix. Brorsan fick välja film eftersom han dels har bättre koll på film än vad jag har, dels lyckades manöverera fjärrkontrollen (jag lyckades bara stänga av den hela tiden). Valet föll på "The Departed" från 2006. Vilken film! Jäkligt bra skådisar, högt tempo, snygga vändningar och ett överraskande slut. Ibland har han bra smak min bror.  Det var mysigt att gå och lägga sig och veta att brorsan sov ute i soffan. Brollan är bäst.

För övrigt har jag löst några klurigheter och ska snart åka hem. Det kan hända att jag lyssnar på Timo Räisinens version av "I got you babe". Han är grym. Det är hans mamma också, en av få som kommer undan med att spontanpussa mig på huvudet, läs mer här.