Tanke nr 1261: Ett omtumlande år

Vissa år lunkar på, allt är ungefär som vanligt. Andra år innehåller massor av förändringar – både stora och små. 2024 var ett sådant år och jag har nog fortfarande inte riktigt landat i alla nya riktningar. Men jag gör ett försök att bena ut några av de större och börjar i arbetslivet.

Sedan 2008 har jag drivit Octotext och de senare åren har D varit med. Det har varit lärorikt som tusan, knackigt emellanåt och riktigt bra för det mesta. Men från och med hösten 2023 började det bli allt svårare att få flyt i uppdragen. Och under 2024 blev det stendött, trots mässbesök, nätverkande, nya samarbeten och flertalet ansökningar om projektpengar. Till slut gick energin ur och det var dags för en paus. Jepp, Octotext har pausats – inte lagt ner. Vi är inte ensamma i situationen. Översättare, grafiska formgivare och journalister – alla har det körigt med att få ekonomin att gå ihop. Men vi har inte gett upp. När konjunkturen vänder kör vi vidare. Världen behöver berättelser och sätt att förmedla dem. Hai.

Illustration: Josefin Janson

Jag har ett förflutet som lärare och under våren 2024 tänkte jag att det kanske var dags att se om skolans värld kunde vara något. Det har ändå gått tjugo år sedan sist. Istället för gymnasister och vuxenstuderande ville jag jobba med yngre åldrar. Dessutom var fritids mer lockande än ett klassrum. Jag fick napp på en skola i närområdet och trivs fantastiskt bra. Varje dag får jag vara med när elever i förskoleklass och på lågstadiet ska lära sig om hur skolan funkar: hur man löser konflikter, upptäcker lusten i att läsa och skriva och tar till sig berättelser om livet förr till exempel. Ja det är klyschigt, men ingen dag är den andra lik. Jag är också med på flera idrottslektioner och det är fascinerande hur det som lärs ut inom ämnet idrott och hälsa går att tillämpa praktiskt i skolvardagen. I veckan som kommer ska vi, idrottsläraren I och jag, ha "stora hygiendagen" med de som går i åk 3. Ser fram emot det!

En annan stor förändring är att Octotext inte längre sitter kvar på Färgkontoret vid Trekanten. Det har varit min, och senare vår, kreativa oas i tolv år. Men i somras var det dags att städa ur rummet och lämna alla kollegor. Plan Fyra är, och har, varit en unik plats för möten, idéer och samarbeten genom åren. Där har jag bland annat lärt känna Emilia Bergmark-Jimenez som nyligen har haft separatutställning på Fotografiska med "Födas och att föda", Karin Bjurström som har skrivit boken "Plant Magic" (Natur & Kultur 2024), Lisa Benk som är en fantastisk illustratör och grafiker, Maria E. Harrysson vars konstnärliga förhållningssätt inspirerar mig otroligt och Åsa Cederqvist som bjöd in till ett av de mest spännande samarbeten som Octotext har haft de senaste åren, se här. Tack alla som jag träffat, tack för alla ljuvliga lunchsamtal, julmarknader och fester. Tack för alla möten och sist men inte minst – tack för att ni såg till att jag fick en positiv bild av Stockholm och stockholmare redan från start. Jag saknar er, men det var rätt beslut att lämna.

Omslag till "Födas och att föda" av Emilia Bergmark-Jimenez (Norstedts 2024)

Omslag till "Plant Magic" av Karin Alice Bjurström (Natur & Kultur 2024)

Illustration av Lisa Benk för Götabiblioteken

Ur verket "Compensations" av Maria E. Harrysson (2015)

Verket "Mycelia Sklerotia" av Åsa Cederqvist (2024)

Privat har inte mycket förändrats. Vi bor kvar i samma lägenhet, vi har fortfarande våra fina grannar och idag hade vi en av dem, H och hunden F, på besök. Det dracks kaffe och pratades musik och konst, konserter, kolonilotter och annat trevligt. Fint häng helt enkelt.

Nu är det dags att börja logga ur och imorgon väntar tusen frågor, barn och hemskans bra kollegor igen.