Tanke nr 1005: Musiknostalgi med Purcell

Igår var det uppstartsdag för vårens uppdrag hos Natur & Kultur. På lunchen hamnade jag, tillsammans med ett antal förlagsmedarbetare, på Kungliga Musikhögskolans restaurang och diskuterade bland annat pizza, felaktig användning av bindestreck och f-hål. Bådar gott att lunchdiskussionerna har samma spännvidd här som på Plan Fyra.

Det visade sig att M varit redaktör för stränginstrument hos Nationalencyklopedien, och därför visste vad f-hål var trots att han inte har spelat instrument. Det var väldigt länge sedan jag själv tänkte på f-hål. Har inte spelat på många år nu, men lunchen på Musikhögskolan väckte minnen, minnen till ett 90-tal när Filosofisticata var som mest aktiva, Merete var dirigent och vi spelade barockoperan Dido och Aeneas av Henry Purcell.

Operan är dagens lyssning. Jag började på väg till jobbet i morse och är just nu i slutet av akt 2. Det är tragiskt och komplicerat och häxorna ställer till kaos och sår förtvivlans blommor hos Kartagos drottning Dido och den trojanske prinsen Aeneas. Väl värt en lyssning. Du hittar hela operan här.

För övrigt är det dags att fortsätta med dagens uppgifter ackompanjerad av min favorit ur Purcells mästerverk: Fear no danger.