Tanke nr 760: Funderingar från en gränd
Han hade stått här alldeles för länge. Bakgatan var inte så
mycket till gata, mer som en gränd. Han visste att det fanns 27 348 tegelstenar
i väggen framför honom och nästan lika många, 27 336, i väggen som han lutade
sig emot.
Känseln i händerna var på väg att försvinna – igen. De
likande närmast var sin isklump, som två djupfrysta torskblock ungefär. Han
ville inte tänka på torsk, inte nu. De senaste dagarna hade han inte gjort
något annat. Torsk med äggsås, torsk med baconstrimlor, panerad torsk. All
denna torsk, var kom den ifrån?
Nähä! Sluta! Lägg av! Han övergick till att studera nagelflisorna som låg kring hans fötter. Små, små strimlor av människa. Döda. Döda hudavlagringar, förbrukat material. Han suckade. Utanför gränden rasslade en spårvagn trött förbi. Han tänkte på torsk. Igen.
Nähä! Sluta! Lägg av! Han övergick till att studera nagelflisorna som låg kring hans fötter. Små, små strimlor av människa. Döda. Döda hudavlagringar, förbrukat material. Han suckade. Utanför gränden rasslade en spårvagn trött förbi. Han tänkte på torsk. Igen.
Vad händer härnäst?
Kommentarer