Tanke nr 1150: Från Kungsgatan till Rangelsnäs

Det verkar som att D och jag har ett nytt projekt på gång: att äta oss igenom världen. För ett par kvällar sedan kom vi att prata om vilka länder som är de folkrikaste i världen idag. Enligt en lista sammanställd av FN 2017 ser topp 10 ut såhär:

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_länder_efter_folkmängd

Vi bestämde oss för att laga mat utifrån länderna på listan – från folktätast och neråt. Hittills har vi hunnit med Kina ("rött" kött – julskinka gick finfint –med broccoli) och Indien (kikärtscurry med ris). Igår var det dags för USA och vi hade bestämt oss för red beans and rice, men vi blev hembjudna till våra vänner J och J och lille R så det blev en snabb lunch på McDonald's på ditvägen istället. J är från Kina och lagar fantastisk mat. Igår fick vi kokt lamm, buljongsoppa med rättika och morot, nudlar och wokad paprika med pinjenötter. I skrivande stund kokar dock just red beans and rice på spisen. Imorgon väntar Indonesien men det är ännu inte bestämt vad det blir för rätt. Jag är sugen på rendang, men vi får se vad det blir.

När vi satt vid Slussen och åt svampiga burgare igår kom jag att tänka på att jag inte åt på McDonald's som liten. Men det hände att vi åt på Clock på Kungsgatan i Göteborg. Pappa jobbade på det statliga telefonbolaget lite längre upp på gatan så det låg väl bra till de få gånger en var med honom på jobbet. D berättade att Clock var statligt. Eftersom jag hade lite svårt att tro honom fick det kollas upp – och jodå, han hade rätt.

Foto: Maria Magnusson, SSM. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/10192 Hämtad: 2018-12-30.

Clock ägdes av SARA, Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag och lades ner 1999. Vill du läsa mer om Clock – och McDonald's? Kolla bland annat in: "Kultkedjan Clock återuppstår", "Burgarhaket Clock väcks till liv igen", "När staten sålde snabbmat" och "Den ofrivillige borgarkungen".

[Paus för middag och ännu ett avsnitt av Outlander.]

Idag ligger det butiker i Clocks gamla lokaler på Kungsgatan i Gbg. Det får mig att tänka på ställen man hängt, men som inte finns kvar. Mer om sånt i "14 klassiska Göteborgshak – du inte kan besöka idag". Å när jag ändå håller på så hittar ni ännu mer nostalgi hos DJ Dolken.

Nu till någonting helt annat. Det har ju som bekant varit jul. En av mina julklappar är ett litet rosa får som heter Bäätill (uttalas med fördel på halländska). Igår frågade D var Bäätill kom ifrån. Jag svarade: Harplinge (fortfarande med halländskt uttal). D var inte riktigt nöjd med det svaret utan hävdade att Bäätill nog kom från Torup. Vi fortsatte surfa runt på halländska tätorter och kollade några av min släkts rötter, Unnaryd till exempel där min farmor kom ifrån. Jag hävdade att farmors bror hette Bertil men det visade sig vara galet. Farmors bror Verners ena son däremot heter Bertil, Bertil från Rangelsnäs. Hembygdsgården hade ett gäng fina bilder på denne Bertil, se mer här och här.

För övrigt ska jag läsa ut årets sista bok och börja förbereda mig för sammanställningen av diverse årslistor.