Åttioandra tanken: Produktivitet och teater
Dagen har resulterat i två artiklar. Den ena, om gårdagens besök på Röhsska, hittar ni på Kulturbloggen. Den andra kommer här:
Jag har dessutom fnissat mig igenom Dockteater Sesams uppsättning av operan Mikado och ätit indiskt på Bombay vid Järntorget. Livet är fint.
UTSTÄLLNINGEN UOMO PÅ GALLERI BOB: EN HYLLNING TILL MANNEN
Jag och två av mina vänner träffar kosmopoliten och fotografen Cornelia Schmidt på Galleri bob i Bergsjön, Göteborg, för att få en guidning till hennes senaste fotoutställning Uomo (italienska för människa/man). Cornelia inleder med att bjuda oss på jordgubbssmakande choklad som ska avnjutas under första halvan av visningen. Under andra halvan är det chilichoklad som gäller.
Cornelia förklarar att hon med bildernas, och chokladens, hjälp vill egga människors olika intelligenser: de auditiva, de visuella och de taktila. Alla dessa tre uppfylls med råge under visningens gång. Bilderna, ”Spider” på canvas och ”Strawberry Magnum” på fotopapper undantagna, är tryckta på borstad aluminiumplåt, en teknik som ger konstnären stort utrymme att experimentera med ljus, skuggor och färg. Resultatet är slående. Flera av bilderna lever ett eget liv, speciellt när man som betraktare sakta går runt dem.
Jag fastnar för inledningsbilden ”Spider”. Fotvalven, lårmusklerna och ryggens krökning avspeglar ett klassiskt, eller snarare evigt, skönhetsideal. När Cornelia vänder bilden upp och ner, ryggar jag tillbaka och gömmer ansiktet i händerna. Spindlar skrämmer mig, och mannen liknar just då en gigantisk spindel, redo till språng. Hon får snabbt vända tillbaka den igen, och lugnet återvänder.
Även den blåtonade ”Mercurio” inspirerar. Den vattenbestänkta bröstkorgen och dess olika färgmässiga skiftningar inbjuder till ett vackert landskap, en njutningsfull miljö. Den guldfärgade ”Drop” gör samma sak. Fascinerad upptäcker jag att min blick fastnar vid haklinjen och jag undrar över hur mannen på bilden ser ut. Vad har han för ansikte? Vem är han?
Ingen av Cornelias modeller visar ansiktet, vilket är positivt. ”Ansiktet tar alltför mycket fokus från det jag vill lyfta fram – den manliga kroppen”, säger Cornelia. Där har hon en poäng. Ansiktslösheten ger betraktaren tillåtelse att studera kroppen som objekt. Det hör inte till vanligheterna att som kvinna få denna möjlighet. Att ohämmat få frossa i mannen som kropp skänker en viss tillfredsställelse, det ska jag inte förneka. Inspirationen till utställningen fick Cornelia under en resa till Rom och Villa Borghese. De gamla mästarnas avbildningar av den manliga kroppen lockade henne till att pröva en modern variant. ”Svenska män är oftast inte medvetna om sin skönhet. Jag vill göra dem uppmärksamma på hur vackra de faktiskt är”, säger Cornelia.
Och att männen som avbildas är vackra råder det ingen som helst diskussion om. Vi skrattar, tittar, begrundar och längtar. Vi vill ta på dem, smeka dem och titta lite till. Eftersom man inte kan ta på alla bilderna, lånar Cornelia ut en tredimensionell plastvariant till mig som jag får hålla i en stund. Nöjd greppar jag om figuren och tänker att det här borde jag göra oftare. Utställningen finns för närvarande på Galleri bob, Rymdtorget 7b i Bergsjön, Göteborg. Den pågår fram till 20 maj. För mer info, kontakta info@arkadiafoto.com eller ring 070-432 53 34.
Jag och två av mina vänner träffar kosmopoliten och fotografen Cornelia Schmidt på Galleri bob i Bergsjön, Göteborg, för att få en guidning till hennes senaste fotoutställning Uomo (italienska för människa/man). Cornelia inleder med att bjuda oss på jordgubbssmakande choklad som ska avnjutas under första halvan av visningen. Under andra halvan är det chilichoklad som gäller.
Cornelia förklarar att hon med bildernas, och chokladens, hjälp vill egga människors olika intelligenser: de auditiva, de visuella och de taktila. Alla dessa tre uppfylls med råge under visningens gång. Bilderna, ”Spider” på canvas och ”Strawberry Magnum” på fotopapper undantagna, är tryckta på borstad aluminiumplåt, en teknik som ger konstnären stort utrymme att experimentera med ljus, skuggor och färg. Resultatet är slående. Flera av bilderna lever ett eget liv, speciellt när man som betraktare sakta går runt dem.
Jag fastnar för inledningsbilden ”Spider”. Fotvalven, lårmusklerna och ryggens krökning avspeglar ett klassiskt, eller snarare evigt, skönhetsideal. När Cornelia vänder bilden upp och ner, ryggar jag tillbaka och gömmer ansiktet i händerna. Spindlar skrämmer mig, och mannen liknar just då en gigantisk spindel, redo till språng. Hon får snabbt vända tillbaka den igen, och lugnet återvänder.
Även den blåtonade ”Mercurio” inspirerar. Den vattenbestänkta bröstkorgen och dess olika färgmässiga skiftningar inbjuder till ett vackert landskap, en njutningsfull miljö. Den guldfärgade ”Drop” gör samma sak. Fascinerad upptäcker jag att min blick fastnar vid haklinjen och jag undrar över hur mannen på bilden ser ut. Vad har han för ansikte? Vem är han?
Ingen av Cornelias modeller visar ansiktet, vilket är positivt. ”Ansiktet tar alltför mycket fokus från det jag vill lyfta fram – den manliga kroppen”, säger Cornelia. Där har hon en poäng. Ansiktslösheten ger betraktaren tillåtelse att studera kroppen som objekt. Det hör inte till vanligheterna att som kvinna få denna möjlighet. Att ohämmat få frossa i mannen som kropp skänker en viss tillfredsställelse, det ska jag inte förneka. Inspirationen till utställningen fick Cornelia under en resa till Rom och Villa Borghese. De gamla mästarnas avbildningar av den manliga kroppen lockade henne till att pröva en modern variant. ”Svenska män är oftast inte medvetna om sin skönhet. Jag vill göra dem uppmärksamma på hur vackra de faktiskt är”, säger Cornelia.
Och att männen som avbildas är vackra råder det ingen som helst diskussion om. Vi skrattar, tittar, begrundar och längtar. Vi vill ta på dem, smeka dem och titta lite till. Eftersom man inte kan ta på alla bilderna, lånar Cornelia ut en tredimensionell plastvariant till mig som jag får hålla i en stund. Nöjd greppar jag om figuren och tänker att det här borde jag göra oftare. Utställningen finns för närvarande på Galleri bob, Rymdtorget 7b i Bergsjön, Göteborg. Den pågår fram till 20 maj. För mer info, kontakta info@arkadiafoto.com eller ring 070-432 53 34.
Jag har dessutom fnissat mig igenom Dockteater Sesams uppsättning av operan Mikado och ätit indiskt på Bombay vid Järntorget. Livet är fint.
Kommentarer