Tanke nr 1053: Kassettband från förr

Ibland kommer jag på att jag gillade vissa låtar förr. Fast då visste jag inte vad det var jag lyssnade på riktigt och det vet jag idag. I alla fall för det mesta. Ibland gillar jag fortfarande låtarna från förr som jag nu vet vad de heter och häromdagen fick en sån låt mig att tänka på J som gick i min klass från femman till nian. 

J bodde högre upp i backen och de hade haft sommarhus där innan de flyttade dit permanent. Jag minns att jag tyckte det var trist att hon hade varit där på somrarna men att jag inte hade vetat om det. Jag gillade henne. Och om saker och ting hade varit annorlunda hade vi nog kunnat vara vänner. Nu blev vi klasskompisar och hängde emellanåt. Ibland var det bara hon och jag, men oftare var vi tre eller fyra: J, jag, A och K. 

När det bara var J och jag brukade vi lyssna på musik hemma hos henne. Hon hade också en vinylspelare (och ville alltid vara hemma hos sig slog det mig nu) och flera skivor som hon hade ärvt av sina storasyskon som nog var rätt mycket äldre än vad hon var. Jag minns att det var där jag lyssnade på "Another brick in the wall, part II" första gången.

Jag köpte ett eget exemplar av "The Wall" också där i slutet av 80-talet och nej, jag har fortfarande inte satt på texten som finns med som separat klistermärke. Jag kom några år senare, -91 eller -92, att se filmen på Hagabion som då hade en egen liten filmfestival. Det är fortfarande en av mina mäktigaste bioupplevelser. Under samma festival såg jag "Tjuren från Bronx", men det är en annan historia. 

I mitten av 00-talet lärde jag känna DC genom min kompis R. D är från Texas och vi drev klubb på Pustervik ihop, The Sunday School Club. The Wall var en av DC:s favoritskivor och vi bestämde oss för att vi skulle lyssna igenom hela, från början till slut. Det gick inte. Det var för känslomässigt jobbigt, så vi bröt en bit in i lyssningen och började antagligen laga lasagne eller nåt. Han bjöd alltid på mat i den lilla ettan bakom Ica Focus, gott var det.

Tillbaka till J och hennes skivor. Hon gillade Bowie också, men honom har jag aldrig fastnat för. L som var en av mina bästisar på gymnasiet var också ett Bowie-fan. L och jag umgicks mycket genom musik och skivor. Bland annat. Varje fredag åkte vi till stan för skivinköp, fika och mera fika innan vi tog bussen hem igen. Hederliga gamla 713 från Heden om jag inte minns helt fel. Vi brukade börja på Bengans, fortsätta ner till Skivhugget, fika med te och bärpaj på Solrosen, sen en titt inom Satisfaction och som avslutning mera te på Ljungans. Vill ni läsa mer om Göteborgs seconhand-skivaffärer genom tiderna? Kolla här.

Men det var inte L jag skulle prata om, utan J. Jag lånade kassettband av henne också som jag kopierade på dubbel hastighet på min stereo. Vissa av banden var blandband med mycket av det som jag nu vet kallas italodisco. Det var en del annan dansmusik också, bland annat minns jag den här låten, New Orders "Subculture" från plattan "Lowlife":

Jag minns inte om det var hennes syskon som fixat de här blandbanden eller om de var köpta någonstans ifrån, men låtarnas namn var skrivna med maskin på ljusgrönt papper. Det minns jag. Det var i alla fall definitivt inte några Mr Music-band. Tyvärr har jag inte kvar några av kassetterna. De har blivit överspelade av annat.

I mitten av 90-talet, när jag och D hade blivit ihop, gav han mig ett blandband med "Technique" på ena sidan i julklapp. Där återupptäckte jag New Order, eller snarare lärde mig vad bandet hette. Det gjorde att jag gick och köpte Lowlife på cd och hörde Subculture och återupptäckte musik som jag hade gillat från de där blandbanden som jag lånade av J. 

Jag lyssnade mycket på Joy Division och Electronic i samma veva, men de senare åren har det blivit mer av annat och mindre av sånt där. Fast härom månaden la musikjournalisten S-M, en av mina numera forna kollegor på kontoret, upp omslaget på Technique på Insta och då föll jag dit igen och letade upp Lowlife på Spotify, mest för att höra "Love vigilantes":

Jag tycker att det är en fantastisk låt. Det kommer jag att tycka om tio år, om tjugo år, också. För övrigt kom det där blandbandet från D att bli en novell som jag skickade in till en novelltävling för tio år sedan, men det är precis som Tjuren från Bronx en helt annan historia.

För övrigt kör D Youtube-race på tv:n. Just nu är det Kraftwerk fast innan de började med syntar.