Tanke nr 1057: Hundmöten

"Min" grafiska formgivare och partner in crime Josefin och jag tog en promenad tillsammans i förmiddags. Hennes dvärgschnauzer Pom Puff, Puffen kallad, var också med. Jag mötte upp dem i Hammarbyhöjden och sedan gick vi in i Nackareservatet mot Björkhagen och tillbaka igen.

Det var en fin, om än lite hal, promenad. Puffen ledde vägen och vi hälsade på en engelsk bulldog som var 1 år och glad (min favorit – förutom Puffen då), en annan hund som var vit med bruna öron och en dvärgpudel. Å den pudeln (inklusive matte) kände jag igen från ett möte på tunnelbanan när vi hade suttit mitt emot varandra några dagar tidigare. Jag kom ihåg:

• att det var en hon
• att hon var en dvärgpudel
• att hon inte var traditionellt pudelklippt
• att det var mattens mamma som klippte henne
• att hon gillade att hälsa på människor (och djur)
• att hon var fyra år

Men jag visste inte vad hon hette. Matten, och hunden som det verkade, kände igen mig också. Å nu vet jag vad den heter: Lily. Om matten vet jag fortfarande ingenting. Det är som det ska.

När jag kom till kontoret träffade jag kontorshunden Ture. Han är en beddlingtonterrier och rädd för mig. Varför? De vet la inte ja. Jag har skrivit om kontorshundar tidigare, se här, här och här. Mikey finns inte mer. Han dog i somras, mitt i ett glädjeskutt, på gårdsplanen utanför deras lantställe norröver. Han ligger begravd under ett träd bredvid deras stuga och jag saknar honom.

För övrigt är det sol och jag ska snart gå till Friskis Hornstull och träna.